{"id":349,"date":"2015-09-03T16:28:36","date_gmt":"2015-09-03T14:28:36","guid":{"rendered":"http:\/\/paternoster.elji.info\/?page_id=5"},"modified":"2015-09-03T16:28:36","modified_gmt":"2015-09-03T14:28:36","slug":"renoveringen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/renoveringen\/","title":{"rendered":"Renoveringen"},"content":{"rendered":"<h4><strong>Pater Noster \u2013 beviset p\u00e5 att 1+1=3<br \/>\n<\/strong><br \/>\n<em>Av Ingemar Ros\u00e9n och Agneta Olsson<\/em><\/h4>\n<p>Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt att ber\u00e4tta historien om hur Pater Noster har r\u00e4ddats f\u00f6r efterv\u00e4rlden. Det kan bli en historia om hur den livaktiga f\u00f6reningen Pater Nosters v\u00e4nner k\u00e4mpat f\u00f6r sin fyr under 30-talet \u00e5r. Det kan vara en historia om hur en kulturhistoriskt intressant byggnad restaureras p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt. Det kan ocks\u00e5 vara en historia om hur ett h\u00f6gteknologiskt f\u00f6retag, specialiserat p\u00e5 modul\u00e4ra konstruktioner, anv\u00e4nde en gammal fallf\u00e4rdig fyr i sin marknadsf\u00f6ring. Hur man skapar ett kulturhistoriskt bes\u00f6ksm\u00e5l i marin milj\u00f6 skulle kunna vara en rubrik p\u00e5 ber\u00e4ttelsen eller varf\u00f6r inte S\u00e5 skrevs den svenska varmf\u00f6rzinkningens historia om.<br \/>\nVarje historia skulle i sig inte vara oriktig men den skulle heller knappast ber\u00e4tta allt. Sanningen \u00e4r nog den att Pater Noster r\u00e4ddats f\u00f6r efterv\u00e4rden just d\u00e4rf\u00f6r att flera parter, visserligen av olika orsaker, gemensamt satsat resurser och kompetens f\u00f6r att r\u00e4dda fyren. Historierna har fl\u00e4tats ihop i ett partnerskap d\u00e4r man med respekt och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varandras kompetenser och resurser bidragit med det man \u00e4r b\u00e4st p\u00e5.<br \/>\nVi har arbetat med projekt Pater Noster under n\u00e5gra \u00e5r inom LEADER+ Carpe Mare. LEADER+ \u00e4r ett program finansierat av Europeiska Unionen. Syftet med detta program \u00e4r att man kan st\u00f6dja utvecklingsprojekt p\u00e5 landsbygden som bedrivs i partnerskap mellan offentliga akt\u00f6rer, ideella lokala krafter och n\u00e4ringslivet. Det kan l\u00e5ta konstlat och on\u00f6digt kr\u00e5ngligt. Men vad vi s\u00e5 tydligt har sett \u00e4r att om detta trepartnerskap verkligen kommer till st\u00e5nd, om man verkligen tar vara p\u00e5 varandras resurser, s\u00e5 uppst\u00e5r en \u201duppv\u00e4xling\u201d i projektprocessen. Projektet kring Pater Noster \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 detta. D\u00e4rf\u00f6r skulle vi vilja ber\u00e4tta historien om Pater Nosters r\u00e4ddning f\u00f6r efterv\u00e4rlden s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p><strong>R\u00e4ddningen<\/strong><br \/>\nUnder drygt 30 \u00e5r k\u00e4mpade den ideella f\u00f6reningen Pater Nosters V\u00e4nner f\u00f6r sin fyr. Det var en oj\u00e4mn kamp. V\u00e4der och vind p\u00e5 den utsatta lilla \u00f6n Hamnesk\u00e4r, mitt i de f\u00f6rr\u00e4diska farvattnen utanf\u00f6r R\u00f6nn\u00e4ng, \u00c5stol och Marstrand, hade sakta men s\u00e4kert f\u00f6rsvagat metallkonstruktionen i den \u00e4n g\u00e5ng s\u00e5 stolta fyren. Den var ritad och byggd av Nils Gustav von Heidenstam p\u00e5 d\u00e5varande Lotsverket och den t\u00e4ndes 1 november 1868 Stora insatser till trots, b\u00e5de ideella fr\u00e5n f\u00f6reningen och genom anslag fr\u00e5n offentliga akt\u00f6rer, fick inte fyrens tillskyndare det n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00f6vertaget emot tidens tand. Till slut blev man tvungen att g\u00f6ra n\u00e5got radikalt. Att lappa och laga p\u00e5 fyren ute p\u00e5 Hamnesk\u00e4r var inte l\u00e4ngre inte ett alternativ. Nu g\u00e4llde ist\u00e4llet att ta in fyren till land, g\u00f6ra en genomg\u00e5ende restaurering under antikvarisk kontroll och f\u00f6ra fyren tillbaka till Hamnesk\u00e4r igen.<\/p>\n<p><strong>Misslyckandet<\/strong><br \/>\nI juli 2002 lyftes Pater Noster, av den j\u00e4ttelika pontonkranen Samson fr\u00e5n Grenaa, fr\u00e5n sitt fundament p\u00e5 klippan, l\u00e4mnade Hamnesk\u00e4r och f\u00f6rdes in till fastlandet p\u00e5 Tj\u00f6rn. Ingen visste att Pater Noster redan d\u00e5 var en ruin bortom all r\u00e4ddning. V\u00e4l p\u00e5 land visade det sig n\u00e4mligen att fyren var i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att den hade kunnat kollapsa under transporten fr\u00e5n Hamnesk\u00e4r. Efter ytterligare unders\u00f6kningar ins\u00e5g alla att de ekonomiska medel som fanns att tillg\u00e5 i princip var slut, att alla kontakter redan var anv\u00e4nda, att en restaurering inte skulle kosta 6 utan 21 miljoner kronor, pengar som definitivt inte fanns, att den is\u00e4rplockade fyren var en h\u00f6g j\u00e4rnskrot och att Pater Nosters v\u00e4nner var besvikna liksom alla de akt\u00f6rer som p\u00e5 n\u00e5got vis hade st\u00f6tt projektet. Dessutom stod Bohusl\u00e4ns museum inf\u00f6r den intrikata uppgiften att arkivera \u00f6ver 100 ton j\u00e4rn, hur man nu g\u00f6r det. Fyren Pater Nosters saga var all efter 139 \u00e5r p\u00e5 Hamnesk\u00e4r, som en stolt exponent f\u00f6r det senare 1800-talets gryende industrialism, som en v\u00e4gvisare f\u00f6r de som trafikerade kustens vatten och som en enande symbol f\u00f6r den lokala historien. Att r\u00e4dda Pater Noster hade misslyckats.<\/p>\n<p><strong>Eftertanken<\/strong><br \/>\nVi stannar upp i historien h\u00e4r och reflekterar \u00f6ver vad som nu r\u00f6rde sig i tankarna hos dem som varit engagerade i Pater Nosters \u00f6de. Vad t\u00e4nkte egentligen ordf\u00f6randen i Pater Nosters V\u00e4nner, Pelle Stavfeldt, p\u00e5 n\u00e4r han \u00e5kte hem till Kl\u00e4desholmen den d\u00e4r dagen? Accepterade han verkligen att alla \u00e5r av mobilisering, engagemang och arbete verkligen skulle vara f\u00f6rg\u00e4ves p\u00e5 grund av en massa rost? F\u00f6r att inte tala om alla de i f\u00f6reningen som s\u00e5lt lotter, skrapat p\u00e5 rosten, kokat kaffe och anordnat guidade visningar.<br \/>\nOch vad t\u00e4nkte Hans Manneby p\u00e5? Han var d\u00e5 chef f\u00f6r Bohusl\u00e4ns museum och ytterst ansvarig f\u00f6r den budget som skulle finansiera f\u00f6rvaringen av den till en skroth\u00f6g f\u00f6rvandlade fyren. Skulle det verkligen sluta s\u00e5h\u00e4r?<\/p>\n<p>Det var n\u00e5gra som inte gav upp, som inte ville acceptera att historien skulle sluta i ett museimagasin. Det var n\u00e5gra som ins\u00e5g att OM det till synes om\u00f6jliga skulle ske, s\u00e5 m\u00e5ste det byggas extraordin\u00e4ra partnerskap som \u201dv\u00e4rlden tidigare inte hade sk\u00e5dat\u201d. H\u00e4r var det inte fr\u00e5gan om att prim\u00e4rt s\u00f6ka nya pengar. H\u00e4r g\u00e4llde det att ist\u00e4llet skaffa fler medakt\u00f6rer, nya bundsf\u00f6rvanter, fler som trodde p\u00e5 id\u00e9n om att en restaurerad fyr kan leda till lokal utveckling. H\u00e4r g\u00e4llde det att bevisa att 1+1 \u00e4nd\u00e5 kan bli 3.<br \/>\nDessa \u201dn\u00e5gra\u201d visste att LEADER var en bra plattform f\u00f6r denna typ av partnerskap och de l\u00e4mnade in en ans\u00f6kan till Carpe Mare. Ans\u00f6kan handlade inte om att f\u00e5 nya pengar till restaureringen utan ist\u00e4llet att skaffa resurser s\u00e5 att man orkade mobilisera det nya partnerskapet. Bohusl\u00e4ns museum st\u00e4llde upp som projekt\u00e4gare. F\u00f6r Pater Nosters v\u00e4nner hade den l\u00f6sningen tv\u00e5 stora f\u00f6rdelar. Dels beh\u00f6vde inte projektet ha n\u00e5gra problem med likviditeten, dels hade projektet direkt tillg\u00e5ng till museets kompetens. Riksantikvarie\u00e4mbetet, Statens Fastighetsverk, Statens Sj\u00f6fartsverk, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen och Tj\u00f6rns kommun medfinansierade tillsammans med Pater Nosters V\u00e4nner. Carpe Mare:s beslutande grupp trodde p\u00e5 projektet och den offentliga finansieringen v\u00e4xlades upp med EU-medel. S\u00e5 kunde jakten p\u00e5 nya samverkanspartners b\u00f6rja. En f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rd var att inregistrera varum\u00e4rket Pater Noster. H\u00e4r skulle inget l\u00e4mnas \u00e5t slumpen!<\/p>\n<p><strong>Partnerskapet<\/strong><br \/>\nOch ganska snart fick man napp. Vad som kom f\u00f6rst och vad som h\u00e4nde sedan g\u00e5r inte riktigt att s\u00e4ga idag men den 28 april 2004 skrev Bohusl\u00e4ns museum och f\u00f6retaget Pharmadule Emtunga avtal om samarbete kring Pater Nosters restaurering. Bredvid stod \u201dV\u00e4nnerna\u201d och appl\u00e5derade.<br \/>\nL\u00e5t oss stanna upp ytterligare en g\u00e5ng i historien. Vad hoppades nu Pharmadule Emtunga p\u00e5 n\u00e4r de skrev p\u00e5 avtalet? Med tanke p\u00e5 de tekniskt avancerade, modul\u00e4ra konstruktioner som \u00e4r f\u00f6retagets specialitet kunde det knappast vara en utmaning tekniskt sett att ta sig an Pater Noster. Ekonomiskt var det heller inte en aff\u00e4r i sig. Det var n\u00e5got annat. N\u00e5got som de inte kunde k\u00f6pa f\u00f6r pengar. Kan det ha varit att f\u00e5 samverka med parter som har f\u00f6rankring, trov\u00e4rdighet och kompetens? Eller att f\u00e5 upptr\u00e4da i sammanhang som massmedialt skulle vara positivt f\u00f6r f\u00f6retagets image? Eller att f\u00e5 bidra med kompetens i ett sammanhang d\u00e4r man inte brukar verka? Eller helt enkelt att f\u00e5 g\u00f6ra n\u00e5got riktigt kul?<br \/>\nVad som \u00e4n l\u00e5g bakom Pharmadule Emtungas engagemang s\u00e5 kan vi idag konstatera att deras insatser, om tj\u00e4nsterna hade k\u00f6pts p\u00e5 marknaden, inte kan uppskattas i pengar, eftersom projektet f\u00f6rmodligen aldrig genomf\u00f6rts utan dem. Dessutom har, och detta skall vi inte gl\u00f6mma, en rad nya akt\u00f6rer hakat p\u00e5 projektet. Alucrom bl\u00e4strar, Lysezink varmf\u00f6rzinkar, International F\u00e4rg bekostar f\u00e4rgen, Svenska Orientlinjen delfinansierar uttransporten, SMHI levererar v\u00e4derleksprognoser s\u00e5 att lyftet ute p\u00e5 Hamnesk\u00e4r skall kunna g\u00f6ras, G\u00f6teborgs-Posten bjuder p\u00e5 de annonser som PR-f\u00f6retaget scp (Scanpartner) utformar gratis, Studio V\u00e4stsvensk Konservering restaurerar tr\u00e4inredning och Statens Fastighetsverk renoverar och bygger om till konferensanl\u00e4ggning p\u00e5 Hamnesk\u00e4r. Belysning och inregistrering av fyren ordnas av Sj\u00f6fartsverket och Svenska fyrs\u00e4llskapet, Bohusl\u00e4ns museum dokumenterar, ger ut bok och g\u00f6r utst\u00e4llningar. S\u00f6dra Bohusl\u00e4ns Turist AB, l\u00e4nsstyrelsen och Tj\u00f6rns kommun g\u00f6r sig beredda att marknadsf\u00f6ra det nya bes\u00f6ksm\u00e5let. En f\u00f6rsiktig uppskattning visar att allt detta skulle ha kostat minst 25 &#8211; 30 miljoner kronor om projektet k\u00f6pt in tj\u00e4nsterna. Och \u00f6ver alltihop sv\u00e4var Pater Nosters V\u00e4nner!<br \/>\nIngen av dessa akt\u00f6rer, inte ens med obegr\u00e4nsade resurser, skulle ensamma ha kunnat genomf\u00f6ra det man nu g\u00f6r tillsammans. Detta \u00e4r k\u00e4rnan i det speciella arbetss\u00e4tt som k\u00e4nnetecknar ett LEADER-projekt.<\/p>\n<p><strong>Triumfen<\/strong><br \/>\nOch triumfen infann sig. V\u00e4drets makter stod alla bi och den 4 juli 2007 lyftes Pater Noster tillbaka p\u00e5 sin plats p\u00e5 Hamnesk\u00e4r efter en triumff\u00e4rd fr\u00e5n G\u00f6teborg via Marstrand och R\u00f6nn\u00e4ng p\u00e5 Tj\u00f6rn. Ett caf\u00e9 och en konferensverksamhet startade i de av Fastighetsverket renoverade fyrvaktarbost\u00e4derna. B\u00e5tturer ut till Hamnsk\u00e4r b\u00f6rjade g\u00e5 igen (\u00e4r detta sant?) och bes\u00f6karna kunde \u00e5terigen ta del av den sp\u00e4nnande historien genom Pater Nosters v\u00e4nners guidade visningar. Ett bes\u00f6ksm\u00e5l i en extraordin\u00e4r kulturhistorisk milj\u00f6 har helt enkelt skapats genom att mycket kompetens och engagemang f\u00e5tt samverka mot ett gemensamt m\u00e5l.<\/p>\n<p><strong>Nyt\u00e4ndning <\/strong><br \/>\nOch som om inte detta var nog. En m\u00f6rk septemberkv\u00e4ll kommer folket p\u00e5 Marstrand, R\u00f6nn\u00e4ng, \u00c5stol, Dyr\u00f6n, Tjuvkil, Sk\u00e4rhamn, Kl\u00e4desholmen osv. g\u00e5 ut i bergen f\u00f6r att besk\u00e5da \u00f6gonblicket d\u00e5 Pater Noster \u00e5ter t\u00e4nds, som den kanske sist registrerade och i fyrrullorna inf\u00f6rda, arbetande fyren i Sverige. (Ska PN lysa kontinuerligt?)<br \/>\nDet \u00e4r en \u00e4ra f\u00f6r LEADER+ Carpe Mare att ha f\u00e5tt utg\u00f6ra en plattform f\u00f6r detta utvecklingsprojekt! Nils Gustav von Heidenstam ler i sin himmel.<\/p>\n<p>&nbsp;\t\t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Pater Noster \u2013 beviset p\u00e5 att 1+1=3 Av Ingemar Ros\u00e9n och Agneta Olsson Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt att ber\u00e4tta historien om hur Pater Noster har r\u00e4ddats f\u00f6r efterv\u00e4rlden. Det kan bli en historia om hur den livaktiga f\u00f6reningen Pater Nosters v\u00e4nner k\u00e4mpat f\u00f6r sin fyr under 30-talet \u00e5r. Det kan vara en historia om hur &hellip; <a href=\"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/renoveringen\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Renoveringen<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-349","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/349","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=349"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/349\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/paternoster-fyren.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=349"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}